I 27-gradig sensommarvärme tog våra IFK-tjejer en tung 3-poängare i kampen om en plats i SM-slutspelet.
Vi inledde lovande och hade redan under de första minuterna bud på ett ledningsmål. I samband med ett inkast går vi bort oss och Kristianstad hamnar plötsligt 3 mot 1, vilket de utnyttjar. Tungt för oss, men spelarna repar sig omgående och skapar flera fina lägen som borde ha resulterat, åtminstone till en kvittering innan paus. Känslan i halvtid var att vi hade ganska god koll på matchen och att det egentligen inte behövde skruvas på så mycket. Vi byter in lite pigga spelare för att hålla energinivån och trycket uppe.
Kanske gjorde värmen sitt, för vi tappar väldigt mycket i intensitet och hittar inte alls rätt i vårt presspel i inledningen av andra halvlek. Kristianstad, stärkta av sin ledning, trycker ner oss lite mer och är i mitten av halvleken bara ett stolpskott från en utökad ledning. Vi får i samband med vattenpausen möjlighet att prata ihop oss och får lite bättre struktur, men orkar egentligen inte skapa särskilt mycket framåt. Matchens betydelse gör dock att Kristianstad blir lite mer avvaktande och rädda om sin ledning. Med tio minuter kvar går vi för en slutforcering, går ned på en trebackslinje och byter in spelare som fått vila upp sig. Vi får effekt tämligen omgående och gör 3 mål i matchminut 85, 89 och 90. Enorm glädje i IFK-lägret!
Oerhört starkt av spelarna att aldrig ge upp. Det är inte första gången vi reser oss när allt ser som mörkast ut och en stor del i detta är givetvis den starka lagmoralen som finns i det här gänget. Nu har vi allt i egna händer de två sista omgångarna och det gäller att ha fullt fokus på att vi behöver göra jobbet i de matcherna!
